Rat capital

För fyra år sedan gjorde jag och reportern Linda hjerten ett reportage om stockholm hemlösa. Det var vinter och vi följde Pecka, Matte, Micke och Jojje under några dagar i Stockholm. På nätterna övernattade dom bakom några soptunnor vid slussen och det slog mig hur mycket råttor som rörde sig där. Dom sprang ut och in ur deras sovsäckar, i soptunnorna, i väggarna. Överallt.
Där och då bestämde jag mig för att någon gång dokumentera situationen med råttor i staden.
Tidigt i våras startade jag upp projektet med att skicka ut förfrågningar till folk var problemen var störst. Jag följde med Anticimex sanerare ut, jag besökte reningsverk, och personal på stockholm vatten hjälpte mig att gå ner i en kloak (efter mycket tjat). Jag insåg ganska fort att enda sättet att få riktigt bra stillbilder på råttorna var att lägga ut bete och montera upp fjärrstyrda kameror och blixtar på de platser där de fanns. Sedan var det bara att vänta. Ofta satt jag i bilen i timmar innan den första råttan vågade sig fram. Dom är smarta djur och dom skickar alltid fram den minsta råttan först för att prova maten och sedan väntar dom i timmar för att se om den överlever eller inte, det är först då de större råttorna vågar sig fram för att äta maten jag lagt ut. Jag har suttit många långa nätter och stirrat på soptunnor, trappor, väggar och håligheter. En gång monterade jag en kamera vid trappan upp till mosebacke från slussen, jag låste fast den med ett lås så att ingen skulle kunna ta den och sedan satte jag mig i bilen en bit därifrån med min sändare och väntade. Människor passerade och en del blev naturligtvis nyfikna när dom såg min kamera på backen och gick fram för att kolla. Jag kunde inte låta bli att knäppa av några bilder om dom kom för nära och när dom fick en blixt i ansiktet var det många som hoppade högt av rädsla, en kille blev så rädd att han började springa och tappade alla sina väskor och påsar på vägen.
Andra gånger har det varit berusade människor som kommit fram och undrat vad jag hållit på med när jag krupit runt på knäna vid en soptunna mitt på södermalmstorg.
Under sommaren har jag också filmat stockholmsmiljöer på nätterna, min ambition har varit att komma hem med ett bra klipp eller en bra bild per natt jag varit ute. Det har inte alltid lyckats.
Hemlöse Pecka började jag träffa i slutet på sommaren. Just nu bor oftast med sin vän Matte i en tillfällig lägenhet på söder i stockholm. Tillsammans har dom två tamråttor, Snövit och Hälge, dom bor i en bur men för följa med ut på stan ibland när dom tigger pengar eller bara strosar runt. Pecka och Matte har blivit mina vänner och jag tycker att jag fått en bra inblick i hur det är att leva som dom gör. Jag är imponerad av deras livsglädje trots att dom i princip lever på ingenting. Jag har gjort många intervjuer med Pecka och vi har tillbringat mycket tid tillsammans. Ibland har vi bara suttit och kollat film hemma hos Matte. Oftast ”Transformers” eller ”Fast and the furious”…
I oktober tog jag tjänstledigt från Aftonbladet för att slutföra projektet och sätta ihop materialet. Jag har redigerat i Final Cut Pro och gjort vissa effekter i ”Adobe after effects”. Alla bilder och filmer är gjorda med Canon 1Dx och 5D mk111. ljudet har jag tagit upp separat med en zoom ljudupptagare. I övrigt har jag använt ett stativ, en kort räls för åkningar, fyra pocket wizard fjärrutlösare samt några tuber böcklingpastej.
I vår och sommar är tanken att projektet ska fortsätta och filmen få mer handling.
Så. Nu vet ni.

Advertisements


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s